förkyld igen

Jag började på ett nytt jobb i tisdags. Ett lagom stort och lagom bra. Jag pratade lite med den ena kunden och efter ett par dagar kom den andra ut och kollade hur det gick. Han var lite förkyld. Dagen efter var jag lite rosslig i halsen. Min första tanke var att det kanske hängde ihop med den där fjärilen som jag drog ner i lungorna.

Förmodligen inte. På fredagkvällen slog förkylningen till med full kraft. Här nedanför är en bild som illustrerar lite hur jag mår. 

Tyck synd om mig.

Guldfågeln

"Och så gav sig den yngsta prinsen i väg på den ovissa färden.
Då han kommit en bit på väg, blev han liksom bröderna hungrig och satte sig att äta. Just som han hade börjat smaka på maten, kom räven ut ur skogen och bad, att han skulle få litet att stilla sin svåra hunger med.
- Jag behöver nog min mat själv, sa prinsen. Men nog har jag så att det räcker åt dig också.
Så gav han räven ett stycke kött.
Räven frågade vart prinsen var på väg.
Det talade prinsen om.
- Om du vill lyda mina råd, skall jag hjälpa dig och du skall lyckas med ditt uppdrag, sa räven.
Det lovade prinsen att han skulle göra, och så fortsatte de båda vägen fram i sällskap."

Skomakaren och djävulen

"Torkel behövde inte längre fundera över vem den välklädde besökaren var. En skomakare är ju fackman på skor och fötter, och trots att gästen gjorde sitt bästa för att dölja sin bockfot, så undgick den inte Torkels blick. Men han låtsades som ingenting och bjöd besökaren att stiga på"

Den lilla sjöjungfrun

En sjöjungfru räddar livet på och förälskar sig i en landburen prins då hans skepp förliser. Flickan uppsöker en sjöhäxa som ger henne endryck som smärtsamt förvandlar hennes fiskstjärt till människoben, men för detta måste sjöjungfrun betala sin röst till häxan. Hon som förr kunde sjunga vackrast av alla blir stum. Det finns givetvis villkor för förtrollningen också: om hon lyckas vinna prinsens hjärta innan någon annan hinner före så kommer hon få en odödlig själ precis som människorna, men om hon misslyckas kommer hennes hjärta att brista och hon måste förvandlas till skum på havet.

Den lilla sjöjungfrun vinner prinsens vänskap, men han kommer att älska en jordisk prinsessa. Stum kan sjöjungfrun inte säga att det var hon som räddat honom undan drunkningsdöden, och vid prinsens bröllop med prinsessan är det sjöjungfrun som bär upp brudens släp. Bröllopet står på ett skepp, och under festligheterna går sjöjungfrun ut för att svalka sig. Hennes systrar kommer då upp ur havet, ger henne en kniv och mäler att om hon dödar prinsen innan solen har gått upp kommer hon att förvandlas till en sjöjungfru igen. Då hon går in till prinsen, och ser honom ligga med prinsessan i sina armar, kan hon inte döda honom. Så går hon ut, kastar sig i havet och blir till skum.

Rödluvan och vargen

En liten flicka som en gång fått en röd mössa av sin mormor skickas av sin mor med en korg med matvaror till mormodern. Mormodern är sjuk och sängliggande och bor i en stuga i skogen. I skogen, som hon egentligen inte får gå genom, kommer Rödluvan i samspråk med en varg. Vargen övertalar henne att plocka en bukett blommor, vilket hon gör, trots moderns varningar. Vargen tar farväl och skyndar till mormoderns hus och äter upp henne. Han tar på sig mormodernsnattlinne och lägger sig i hennes säng och inväntar rödluvan. Strax därefter kommer Rödluvan till huset och går in och "lägger sig i mormoderns säng" (Perrault), eller "ställer sig vid mormoderns säng" (Grimm). Hon blir förvånad över mormoderns utseende, men känner inte igen vargen och strax har den slukat även Rödluvan.